I'll take you up, I'll turn you on, I'll take your apathy

efter att ha köat sju timmar i iskallt blåsigt väder fick vi äntligen komma in. Josse tog plats och jag sprang till garderoben. Allra längst fram var vi. Mona, Johanna, Alice, Sahra och Josefin. Vi stog på räcket och P!NK var bättre än aldrig förr. Otroligt snygg och otroligt bra. Efter lite mer än halva konseren svimmade en tjej. En minut senare mådde jag hur illa som helst, sen såg jag ingenting för att det var svart. Vakten bar mig över staketet innan jag fick gå till sjuksköterskor och dricka vatten och äta dextrosol. Ingen utgång för mig och Josefin inte, vi hann med sista tåget hem och somnade lugnt och skönt i min säng. Bra dag

Kommentarer
Postat av: Catti

Men gud vilket drama! Jag hade gärna gått på konserten själv! Minns en gång i Gbg, tror att det var en Bowie-konsert, vi stod längst fram med blåmärken på kroppen efter kravallstaketen som minne. Det kostar att ligga på topp!

2009-11-12 @ 11:38:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0